Efter en härlig sommar med mycket sol blev det en fin höst då vi fått förmedla Lydias sångskatt till många människor i olika miljöer. Först ut i hösten program blev Lerbo församling som hade en speciell diakonins månad i början av sin hösttermin. Denna söndagen, 8:e sept,  startade man med en söndagsmässa i Lerbo Kyrka och fortsatte sedan med måltidsgemenskap i Bygdegården, där församlingen bjöd deltagarna på lunch. Efter matserveringen sjöng vi Lydias sånger och berättade om hennes liv. Dessförinnan hade vi också deltagit i Gudstjänsten med ett par sånger. Lerbo Bygdegård, fick användas denna eftermiddag eftersom församlingshemmet inte skulle rymma alla deltagarna. Vi minns speciellt den fina klangen i den vackra kyrkan där akustiken gav färg åt sångerna.

Inte bara sommaren blev solig i år. Också hösten bjöd på ovanligt soligt väder och det blev en härlig resa till Moheda i södra Småland lördagen 28:sept när församlingen där kallade till Trivselträff.

Solen strålande denna höstdag när vi kom från olika håll och samlades till det Småländska Moheda. På vägen dit såg vi de många flyttfågelsträcken som nu drog ner mot varmare trakter, när höstluften började nypa i skinnet på morgnarna och löven gulnat och förvarnade om en kallare tid. Det var en passande inramning till Lydias sång Flyttfåglarna, som just tagit den bilden med hopp om en varmare, skönare tid någon annan stans när avklädningens tid här gör sig gällande. Allt eftersom publiken strömmade in steg sorlet och när kl var 15 var det nästan fullsatt i kyrkan.

Det blev en omväxlandeTrivselstund med både kända och nya sånger för publiken. Många av Lydias sånger har inte spridits så mycket, trots att flera av dem håller en klass som väl kan jämföras med de mest kända strängmusiksångerna. Bland annat nämnde Gunilla om sin favorit i Lydia-repertoaren som är ”Den skönaste sången”, en sång som lever upp till sitt namn, säger Gunilla.  Det blev också en extra skjuts på allsången när vi sjöng Sibyllavisan, en bordsvisa som Lydia skrev till Lithellfabrikens 50-årsfest på melodin En farmareflicka. Det handlar om korven Sibylla som Daniel, Lydias man, var pappa till och som fortfarande säljs över hela landet. Namnet fick den efter den då oerhört populära prinsessan Sibylla i början av 30-talet. Företaget är sen många år tillbaka inte i familjen men har fortfarande namnet Atria-Lithell.

Men det är absolut mest för sina innehållsrika andliga sånger som man minns Lydia. De många kommentarerna vid kaffestunden vittnade också om det. Många har känsliga minnen ihop med sångerna om Nåden, Staden ovan molnen och flera andra sånger. De skapar känsla och berör. Det är med ödmjuk tacksamhet vi vill vårda den skatt hon lämnat efter sig.

Askers Baptistkyrka är av  ansenlig storlek och har en levande historia. Det har varit Sveriges största frikyrkoförsamling på landsbygden berättade man.

Fortfarande är det en livaktig församling med bl.a. en blåsorkester som under hösten hade 100-årsjubileum. I denna ”frikyrkokatedral” deltog vi under Örebros Kommuns Seniorvecka med vårt program om Lydia. I vår första sång började kören: ”Ungdomens drömmar och tankarnas färg, förgylldes av glansen från Golgata berg” och det var inte utan att vi kände något av de drömmar man drömt och förverkligat då kyrkan byggdes . Efteråt bjöds på kaffe i Stallet, där kyrkobesökarna förr kunde stalla in sina hästar vid kyrkobesöken, numera omgjort till en mycket trevlig serveringslokal.

 

Linköpings Pingstkyrka där RPG (Riksföreningen Pensionärs Gemenskap) hade en gemensam samling för frikyrkoförsamlingarna där besökte vi 9:e okt och 20:e okt var det  i Vätterkyrkan,Vadstena som man samlats för att lyssna till de älskade sångerna. Vid varje tillfälle möter vi människor som berättar om upplevelser som de blir påminda om genom våra sånger och berättelserna. Då och då är det någon som ser sig själv på en del bilder från de gamla sång och musikgrupperna. Några har sjungit under Lydias ledning andra har mött henne under hennes sjukdomstid

Sista dagen i oktober var det åter dags, denna gången i Vetlanda Pingstkyrka där vi fick gästa Allträffen, en ekumenisk samling för stans församlingar. Det märktes att det var i genuina frikyrkotrakter där de härliga strängmusiksångerna ”gick hem”.  De mest sjungna sångerna av Lydia, som vi alltid har med, är Jag har hört om en stad ovan molnen, Flyttfåglarna och Det enda jag vet, men det blir som regel också en väldigt bra allsång när vi sjunger strängmusiksångerna Jag har en sång som så gärna jag vill sjunga eller Livets härliga källa. Bland barnsångerna intar ”Musen” en särställning. Om jag vore en liten mus ville jag bo under Noas hus, det är en söndagsskolsång som väldigt många har kvar i minnet och sjunger med stor lust. Men också Lydias dikter är innehållsrika och omtyckta. Dikten om morfar ger en tillbakablick på vad många av i vår föräldrageneration varit med om liksom de lyriska dikterna från naturupplevelser hon upplevt.

Hos Träffpunkten Gillet, en kommunalt arrangerad mötesplats för daglediga i Örebro, var vi en eftermiddag i november. Lokalen blev fullsatt och alla fick inte tillfälle att se så bra, men vi hade en riktigt trevlig och uppskattad eftermiddag där, med en mer profan publik är vanligt. Vi har vid ett antal tillfällen haft sådan publik i föreläsningsföreningar och bibliotek. Det känns roligt att det också i sådana sammanhang uppskattas att höra historien om Lydia och hennes liv.