Hedvigslundskyrkan i Gävle

Gunilla o Synnöve sjunger ”Den skönaste sången” en sång som Gunilla gärna talar om som en av pärlorna i Lydias sångskatt.

Det blev en ljus samling i Hedvigslundskyrkans ljusa serveringshall. De stora fönstren lät vårljuset flöda in och vi började ana vårens ankomst. Påsken var nyligen passerad och det låg förväntan i luften. Redan från början blev vi påminda om vilka intryck Lydias sånger gett, då Els-Mari Gillving hälsade välkommen och berättade hur hon återupptäckt de kära sångerna på den cd-skiva vi gav ut för några år sedan. Den blev anledning till att vi nu fick dela en timmas program med vännerna i Hedvigslundskyrkan. De förberedda smörgåsarna skulle inte räcka insåg man redan innan mötet började men med handlingskraft fixade man fram så det räckte till alla vid kaffestunden som följde. Tillsammans med publiken sjung vi de mest kända sångerna men kunde också överraska med några pärlor som var mindre kända. Vi kände stor tacksamhet för det spontana publikengagemanget och när man bad om ett extranummer kändes det väldigt rätt att få sjunga: O, vilken vän är min Jesus, den trognaste och bästa här på jord. Den blev till ett vittnesbörd om vad många i publiken ville säga.

Fasaden till den moderna pingstkyrkan i Gävle. med stora ljusinsläpp som ger extra rymdkänsla till den fina cafedelen där vi fick sjunga och berätta om Lydias sånger och liv

 

Det blev lite ”uppsträckning” för publiken då vi sjöng barnsången: Alla alla vill vi ha med… Far o Mor, liten och stoor

Posted in Uncategorized | Kommentarer inaktiverade för Hedvigslundskyrkan i Gävle