Det var fullsatt i serveringslokalen där det bjöds på paj och sallad, fullkomnat med gott kaffe. Deltagarna i SMU-gården hörde till dem som var unga för ett antal år sen men som nu kommit för att höra de i frikyrkosverige välkända sångerna av Lydia Lithell. Efter den mättande inledningen samlades vi i stora salen där det var förberett för dagens program. Med blåsmusik, skriven av Lydia till pastor Freddy Götestams installation i Kumla Ebeneserfösamling, inleddes programmet. Det var Björn och Evert som spelade den fanfarliknande melodin med Solveig vid pianot. Sedan var det full fart och tillsammans med publiken sjöng vi några av de mest kända strängmusiksångerna: Jag har en sång jag som så gärna jag vill sjunga, och Livets härliga källa. Det var inte att ta fel på att det var både kända och omtyckta sånger av publiken. Efter en timma fylld av sång och berättelser om sångernas tillkomst och Lydias liv utväxlades många minnen med kopplingar till de många sångerna.

När Gunilla berättade om mamma Lydias barnbrev, hon hade skrivklåda redan som liten, lyssnade publiken både roat och andäktigt och när Björn inledde sången Jag har hört om en stad på trumpeten infann sig en minnesladdad stämning. Solveig, Synnöve och Gunilla sjöng också ett antal triosånger, några välkända andra mindre kända, men alla skrivna och komponerade av deras mamma Lydia Lithell. Sammanlagt är det c:a 300 sånger som bär hennes signatur

Här några bilder  från eftermiddagen.

 

 

 

 

 

 

 

.